Relation, djup och insikt

För ett par år sedan gjordes en större studie kring klienters preferenser i terapi. Man frågade över 1500 personer vad de önskade få ut av att besöka en psykoterapeut och sammanställde svaren. För de som ser på psykoterapi ur vad som ibland kallas "det medicinska paradigmet" så är detta en besynnerlig studie. Det är som att sätta vagnen framför hästen - man frågar väl inte sjuka personer vilken sorts medicin de vill ha? Det är ju upp till läkarna och forskarna att avgöra, och när de möter en patient, ställa diagnos och förskriva rätt medicin. Men till skillnad från medicinen så är psykoterapi i grunden ett mänskligt, relationellt och psykologiskt fenomen som saknar den somatiska medicinens exakthet. En del av evidensbegreppet inom psykoterapi innebär att ta hänsyn till klientens preferens för terapin. Det betyder alltså något vad den som söker terapi önskar få, både avseende resultat och typ av terapi.

Resultaten av undersökningen visade att klienter efterfrågar en terapi som söker djup och insikt i förståelse för de problem och utmaningar de står inför, inte bara "symtomlindring". De svarade också att de förstår att terapi både tar tid och är värt att investera i. Klienter söker terapi för att förändra djuprotade mönster och att uppleva större frihet och agens i sina liv. De värdesätter de relationella inslagen i terapi.

Dessa resultat är, från mitt perspektiv, inte alls förvånande. De flesta klienter jag mött efterfrågar denna typ av terapi. De vill bli lyssnade till och förstådda, inte instoppade i mina favoritteorier eller modeller. De vill ha verklig hjälp med att förstå sina mönster, tankar, känslor och relationer. De anser det värt att investera tid och energi i att lära känna sig själva på djupet, och gå på djupet med sina utmaningar. Det är en stor utmaning, och källa till mening, att som terapeut bistå en människa i denna process.

Min erfarenhet att jag framförallt behöver utgå från tre saker i rollen som terapeut för att skapa goda förutsättningar för denna process: 1) följsamhet, 2) omsorg, och 3) inklusion. Jag behöver vara följsam lyhörd för vem personen jag har framför mig är. Det spelar roll vilka preferenser som just denna person har och jag behöver också försöka se den unika individ jag möter, snarare än placera hen i ett teoretiskt fack. Jag behöver visa genuin omsorg, det vill säga verkligen bry mig om personen jag möter. Jag kan inte göra terapi "mekaniskt" eller som en teknisk process. Den behöver genomsyras av att jag bryr mig om min klient. Slutligen behöver terapin inkludera hela människan, allt det vi är. Tankar, känslor, kropp, drömmar, längtan, barndom, framtid, andlighet och allt annat som hör till att vara människa. Jag vet inte vad som är viktigt och relevant och behöver därför vara öppen för det som klienter är villig att dela med mig.

Vill du läsa studien så finns den att läsa gratis här: https://drive.google.com/file/d/1T6fIzFTudNlla39iW80gL9gWvgxWx7iy/view