Psykologiskt självledarskap

En utgångspunkt för mig är att det moderna arbetslivet är komplext, och innebär både risker och möjligheter. För att hantera dessa, och vara långsiktigt hållbar och uppleva mer mening än tomhet, mer glädje än slitage så krävs att vi stärker våra inre förmågor.  Psykologiskt självledarskap handlar om att förstå och hantera ditt inre och de utmaningar som följer med arbete och relationer. För detta krävs tre psykologiska perspektiv: det kontemplativa, det djuppsykologiska och det existentiella.

Vad har kontemplativ psykologi med arbetslivet att göra?

En bra början är det väl använda uttrycket ”vi är varandras arbetsmiljö”. De flesta är idag bekanta med att destruktiva relationer på arbetet i form av konflikter, eller bara relationell friktion, har ett högt pris i form av ökad ohälsa, lägre produktivitet, högre personalomsättning och försämrade resultat (se t ex Liddle, 2023). Den kontemplativa psykologin har rötterna i buddhismen, eller buddhistisk psykologi, men handlar självfallet inte om att föra in buddhism på arbetsplatsen, utan i stället om att stärka två avgörande faktorer för att främja en god relationell arbetsmiljö: medvetenhet och medkänsla. Det finns bokstavligen tusentals välgjorda studier om de positiva effekterna av mindfulness på stress, hälsa och välmående, men mindfulness innebär också en ökad förmåga att vara konstruktiv i konflikter och relationer (se t ex Ury, 2024, eller Warren Brown & Creswell, 2025). Medvetenhet och mindfulness har också utforskats i samband med ledarskap och visat sig vara av avgörande betydelse för ett effektivt ledarskap (se t ex Brassey, De Smet, & Kruyt, 2022). Den andra aspekten som kontemplativ psykologi på arbetsplatsen handlar om är medkänsla. Att stärka medarbetares och ledares förmåga till medkänsla är inte bara det mänskligt rimliga och motiverade att göra, det finns även starka belägg för att medkänsla på arbetsplatsen har positiva effekter på produktivitet, resultat och ekonomi (se t ex Worline & Dutton, 2017). Medkänsla innebär också att ha medkänsla med sig själv, självmedkänsla, vilket är ett effektivt sätt att hantera både stress och andra psykologiska belastningar (se t ex Neff, 2015).

Vad har djuppsykologi med arbetslivet att göra?

Det finns ett behov av att belägga det mesta som förespråkas inom organisationsutveckling med så stark evidens som möjligt, och här har teorier som OBM fått stort genomslag (Organisational Behavior Management). Det är svårare för teorier som talar om omedvetna processer och inre drivkrafter hos människan, eftersom det är mer komplexa teorier och samband, och därför svårare att beforska. Men syftet är inte at genomföra kollektiv psykoanalys på jobbet, utan bara att betona vikten av reflektion kring de egna och gemensamma psykologiska krafterna på arbetsplatsen – som visar sig i form av arbetsklimat, organisationskultur, stämningslägen, attityder, förhållningssätt och andra inre psykologiska processer. Dessa ”mjuka” faktorer – precis som motivation, arbetsglädje och meningsfullhet – är inte direkt observerbara genom beteenden, och de kan ha väldigt ”hårda” konsekvenser i form av produktivitet, resultat och kvalitet. Genom att förstå människan både destruktiva och konstruktiva krafter så kan en arbetsmiljö utformas som minskar de destruktiva och främjar de konstruktiva (se t ex Marshak, 2006). Områden som emotionell intelligens har visat sig ha stor betydelse för ledarskap och arbetslivets relationer (se t ex Goleman & Cherniss, 2024) och grundläggande självkännedom är idag en vedertagen förutsättning för gott ledarskap (se t ex Eurich, 2017). Att kunna förhålla sig till sin egen inre dynamik (till exempel en inre kritisk röst, starka affekter, mentala filter och försvar mm) är nödvändighet för att fungera effektivt i relationer.

Vad har existentiell psykologi med arbetslivet att göra?

Ditt liv är en obruten helhet. Det kan tyckas vara ett märkligt påstående, men det är ett faktum att många av oss spenderar mer tid på arbetet än med de vi älskar. Arbetet dominerar många människors vakna tid, och studier visar (föga förvånande) att det är svårt att leva väl om vi vantrivs på arbetet (se t ex Boccalandro, 2021). Så ur ett existentiellt perspektiv är vårt förhållande till arbetet och de relationer som ingår där avgörande för hur vi lever våra liv och hur vi mår. Dessutom så betonar existentiell psykologi att du är ansvarig för den du är, hur du agerar och de val du gör. Du har alltid ett visst frihetsutrymme, och därför ett ansvar, för stora delar av ditt liv. En inte alltid behaglig insikt, men ofta nödvändig för att vi ska välja att ta ansvar för vår livssituation. Och därför bidrar den existentiella psykologin med flera viktiga aspekter till organisationsutveckling i form av att betona frågor om mening, frihet, val och ansvar (se t ex Block & Koestenbaum, 2023). Och en stor källa till livsmening kommer från att leva i linje med dina egna värderingar. När du är i kontakt med, och agerar från din inre kompass, dina värderingar och övertygelser, så agerar du med integritet och är därför inte beroende av yttre resultat för att uppleva mening. Författaren och organisationskonsulten Fred Kofman kallar detta för ”framgång bortom framgång” (Kofman, 2006).

Sammanfattning

Psykologiskt självledarskap handlar om att leva väl – på jobbet och i livet i stort. Kontemplativ psykologi hjälper att främja medvetenhet och medkänsla, och ger grunden för att hantera dig själv och dina relationer väl genom att öka graden av inre överblick, lugn och återhämtning samt förståelse för andra och förmåga att vara hjälpsam. Djuppsykologi ger förståelse för och förmåga att hantera en komplex inre dynamik, känslor och affekter, samt bidrar med självinsikt och självkännedom. Existentiell psykologi ger en djupare livsmening, livsriktning och integritet. Den ger också insikt kring den frihet, de val och de ansvar vi har för oss själva och våra egna liv.

Referenser:

Block, P., & Koestenbaum, P. (2023). Confronting our freedom: leading a culture of chosen accountability and belonging. Wiley.

Boccalandro, B. (2021). Do good work: how simple acts of social purpose drive success and wellbeing. Morgan James Publishing.

Brassey, J., De Smet, A., & Kruyt, M. (2022). Deliberate calm: how to learn and lead in a volatile world. Harper Business.

Eurich, T. (2017). Insight: Why we´re not as self-aware as we think, and how seeing ourselves clearly helps us succeed at work and in life. Currency.

Goleman, D., & Cherniss, C. (2024). Optimal: how to sustain personal and organizational excellence every day. Harper Business.

Kofman, F. (2006). Conscious business: how to create value from values. Sounds True.

Liddle, D. (2023). Managing conflict: a practical guide to resolution in the workplace. 2nd edition. Kogan Page.

Marshak, R. (2006). Covert processes at work: managing the five hidden dimensions of organizational change. Berret-Koehler Publisher.

Neff, K. (2015). Self-compassion: the proven power of being kind to yourself. William Morrow.

Ury, W. (2024). Possible: how we survive (and thrive) in an age of conflict. Harper Business.

Warren Brown, K., & Breswell, J. D. (2025). Handbook of mindfulness: theory, research and practice. The Guilford Press.

Worline, M. C., & Dutton, J. (2017). Awakening compassion at work: the quiet power that elevates people and organizations. Berret-Koehler Publishers.