Om transpersonell psykologi och terapi

Den transpersonella psykoterapin saknar en egen avdeldning i världens mest inflytelserika organisation inom psykologifältet, APA (American Psychological Association), men finns representerad i "Division 32", den humanistiska psykologins avdelning. I Storbritannien har transpersonell psykoterapi en plats i The British Psychological Society och det är möjligt att läsa akademiska kurser upp till doktorsnivå på universitet både i Storbrittanien och USA. Även om den transpersonella psykologin befinner sig i den akademiska marginalen så är den alltjämt representerad i de stora psykologiska organisationerna, dock inte i Sverige. 

​

Transpersonell psykoterapi skiljer sig från andra former av terapi på några olika sätt, främst genom att den vilar på en viss människosyn. Den förutsätter att människan rymmer en transpersonell dimension, och att psykologisk utveckling och läkande kan behöva sättas i ljuset av vad vi kan kalla (i brist på bättre ord) andliga perspektiv. Här blir begreppen genast problematiska på grund av deras mångtydighet, men i ett avseende menas med andlighet en direkt erfarenhet av en transcendent dimension och att livet rymmer något heligt, magnifikt och meningsfullt. Det transcendenta kan i sin tur definieras på många vis, men det upplevs ofta av individen som bärare av något heligt, och andlighet kan då sägas vara olika sätt att relatera till det heliga (såsom individen definierar det).

​

Att integrera andlighet och psykologi syftar både till att försöka förstå hela människan och till att minska förekomsten av psykologiska besvär, såsom depression och ångest. Sandage, Rupert, Stavros & Devor (2020) beskriver hur andliga och religiösa traditioner är bärare av djup visdom gällande psykologiskt lidande och läkande. Den transpersonella psykologen Brant Cortrigt beskriver hur transpersonell psykologi integrerar psykologi och andlighet på följande vis:

​

”Psykologi och andlighet har skapat olika språk och metaforer för att beskriva människan. Ordet ´metafor´ innebär inte att det enbart är fantasier eller poetiska bilder, eftersom all vetenskap och filosofi i viss mening är metaforer. … Andliga och psykologiska system är, följaktligen, de beskrivningar och metaforer som över tid har gett störst genklang i erfarenheten av att vara människa. Både andliga och psykologiska traditioner beskriver vad vi är, vad som är problematiskt, och de utvecklingsmöjligheter som står öppna för oss. Transpersonell psykologi strävar efter att integrera världens andliga och psykologiska traditioner till en ny helhet, och söker finna en gemensam, underliggande metodik för att skapa konstruktiv utveckling och förändring.” 

(Cortright, 1997, s. 25, min översättning)

​

Den transpersonella psykologin har utvecklats och mognat, som alla vetenskapliga fält, under dess drygt 60-åriga existens. Å ena sidan finns idag många olika grenar inom den transpersonella psykologin (som inom de flesta psykologiska fält), å andra sidan så har en gemensam definition alltmer kommit att accepteras. Den transpersonella psykologin kännetecknas av prefixet trans, som har tre huvudsakliga innebörder (Hartelius, Rothe & Roy, 2013):

​

1. Trans-, som i bortom, det personliga. Det vill säga psykologiska tillstånd som ger meningsfulla upplevelser av att vara mer än ett isolerat ego, och att den "verkliga" identiteten är enhetlig, bortom avskildhet och isolering. Vi kan uppleva, och den transpersonella psykologin tar denna upplevelse på stort allvar, att vi är en del i en större, meningsfull livsväv. 

​

2. Trans-, som i genom, hela människan. Transpersonell psykologi inkludera hela människan, så den blir en verklig helpersonspsykologi. Biologiska, psykologiska, sociala och existentiella-andliga dimensioner inkluderas i synen på människan. 

​

3. Trans-, som i transformation eller förändring. Den transpersonella psykologin intresserar sig aktivt för att förstå och bidra till transformation, det vill säga hur individen kan komma att se och uppfatta sig själv, andra och världen på ett mer hälsofrämjande, holistiskt och meningsfullt sätt. 

​

Tron på konstruktiv utveckling präglar den transpersonella psykologin, eftersom den vilar på en bild av människans psyke som innebär att det i varje människa finns en konstruktiv och läkande kraft. Denna kraft kan sägas utgöra en dold helhet i vårt inre, vilken C G Jung, och även Roberto Assagioli, kallade för Självet.

 

"Självet" är ett försök att använda ett psykologiskt språkbruk för något som inte vanligen ryms inom vetenskapen. En del av psyket som samtidigt når bortom det enbart personliga, som utgör grunden för upplevelser av mening och syfte. Självet är, ur ett transpersonellt psykologiskt perspektiv, centralt för förståelse av psykologisk hälsa och står i särskild relation till personligheten genom att påverka den konstruktivt. 

 

En transpersonell syn på psykologisk hälsa inkluderar psykologiska begrepp såsom god självkänsla, mentaliseringsförmåga, resiliens, flexibilitet och affektreglering, men också begrepp som en känsla av meningsfullhet, självtranscendens och en relation till det heliga. 

​

Den transpersonella psykoterapin berör också frågor som:​

​

- Hur kan psykologiskt lidande minskas genom att återknyta med den vi djupast är (utöver självbilder, tankar och känslor)? 

- Hur kan människan uppleva sig stå i djupare förbindelse med andra, med världen och med livet självt? 

- Hur kan vårt transpersonella Själv fungera vägledande i svåra stunder i livet? 

- Hur kan vi upptäcka mening och sammanhang i en föränderlig, oförutsägbar och kaotisk värld?  Vilken hjälp finns att få från världens andliga och religiösa traditioner (integrerad med modern psykologi)?

- Hur kan vi upptäcka inre värde och potential, och samtidigt se detta värde hos andra och i världen? 

​

Om du vill få en vidare inblick i transpersonell psykologi så finns några olika vetenskapliga journaler att läsa online: 

​

https://digitalcommons.ciis.edu/ijts-transpersonalstudies/

https://atpweb.org/journal.aspx

https://explore.bps.org.uk/content/bpstran

​

Om psykosyntes

 

En av de äldsta formerna av transpersonell psykoterapi är psykosyntes, som är en psykologi och psykoterapi med hundra år på nacken. Psykosyntesen har rötterna i psykoanalysen men kan kortfattas beskrivas som en integrativ, dynamisk och transpersonell psykoterapi (jag skriver i boken Psykosyntes - en introduktion till teori och metod, att ifall psykosyntesen utvecklasts idag så hade den därför haft beskrivningen IDTP). Det finns många sätt att beskriva psykosyntesen på, men en tro på människans potential till konstruktiv utveckling är central liksom betydelsen av kontakt med djupare dimensioner av vårt medvetande. 

​

Psykosyntesen har influerats av både modern västerländsk psykologi och uråldrig österländsk visdom. Idag är psykosyntesen inte unik i detta avseende utan de psykologiska principerna bakom meditation och kontemplativa metoder har utforskats i mängder med vetenskapliga studier. Mindfulness, self-compassion och andra meditativa övningar är bara några exempel på hur österländsk filosofi kommit att få inflytande inom psykoterapin och som utgör centrala inslag i psykosyntesen, men under andra begrepp. Utöver direkta terapeutiska tillämpningar så är existentiella och andliga frågor ofta relevanta för att förstå både psykiskt lidande och hälsa. 

​

Andra områden som är centrala i psykosyntesterapi är betydelsen av den terapeutiska relationen, samarbete om mål och metoder, en tydlig plan för arbetet (dvs de principer som har stort forskningsstöd och kallas "common factors"). Eftersom psykosyntesen är en integrativ psykologi så kan olika terapeuter skilja sig åt i sin praktik, beroende på kompetens och erfarenhet. Men det finns ändå flera gemensamma förhållningssätt. 

​

Några av de gemensamma förhållningssätten inom psykosyntes:

​

• Varje människa bär på en mångfald inom sig, både primitiva och kreativa krafter samsas i olika konstellationer i vårt inre, till stor del omedvetna för oss. Psykosyntesen beskriver detta bland annat i termer av olika skikt av det omedvetna (högre/lägre) samt inre konstellationer och delar, delpersonligheter. 

• Våra livsval är viktiga, och vi bär inom oss en inre kompass som kan peka oss i rätt riktning (men denna riskerar lätt att göras otillgänglig i vårt inres vanliga "brus"). Denna inre kompass kan också beskrivas som varje individs tillgång till inre visdom och vägledning från den djupaste essensen av den vi är, Självet. Självets "språk" är ofta paradoxalt och kräver vår tolkning för att förstå det, exempelvis kan det handla om drömmar, intuition, eller till och med symtom av olika slag. 

• Vi kan stärka vår medvetenhet genom användandet av vår vilja och därigenom nå ökad inre frihet.

• Utan fördjupad självkännedom, dvs kunskap om vår personlighet och dess mönster, är all utveckling försvårad.

• Självförverkligande (eller individuation) är en livslång process som erbjuder både mening och prövning.

• Varje människa bär på ett inre centrum, som i psykosyntesens teori kallas jaget, med möjlighet till medvetenhet, överblick och (ökad) kontroll - vi behöver inte vara passiva offer för våra inre impulser. Jaget är en spegelbild av Självet, den inre källan till visdom, medkänsla, kärlek och andra transpersonella kvaliteter i människan. 

• Kvaliteten på våra relationer påverkar i stor utsträckning vårt välmående.

​

Psykosyntes som terapeutisk hållning

​

Psykosyntes är inte främst en metod, även om dess kritiker ibland tycks uppfatta det så, utan psykosyntesen är en terapeutisk hållning baserat på en djuppsykologisk-transpersonell livs- och människosyn. Vissa metoder har av tradition förekommit inom psykosyntesen, men grundhållningen har alltid varit och förblir integrativ och flexibel. Det är en levande tradition, där dess utövare kan skilja sig markant från varandra, men ändå dela en gemensam kärna. 

 

Med en transpersonell livs- och människosyn så följer några förhållningssätt, bland annat en uppfattning att livet rymmer en meningsfullhet möjlig för oss att upptäcka, att varje individ bär något inom sig som förtjänar att kallas heligt, att människan inte kan reduceras till endimensionella förklaringar, samt att upplevelser av självtranscendens, kärlek, godhet, sanning och skönhet kan ha betydande, positiva psykologiska effekter (och omvänt, frånvaron av dessa kvaliteter kan ha betydande negativa konsekvenser). 

​

Välkommen att kontakta mig om du är intresserad av psykoterapi eller handledning.

​

Källor:

Bäckmo, P. (2022). Psykosyntes: en introduktion till teori och metod. Studentlitteratur.

Cortright, B. (2007). Psychotherapy and Spirit: Theory and Practice in Transpersonal Psychotherapy. New York: SUNY Press

Hartelius, G., Rothe, G., & Roy, P. J. (2013). A brand from the burning: Defining transpersonal psychology. In H. L. Friedman & G. Hartelius (Eds.), The Wiley-Blackwell handbook of transpersonal psychology (pp. 3–22). Wiley Blackwell.

Hartelius, G. (2022), "What is Transpersonal Psychology? A Concise Definition Based on 20 Years of Research". International Journal of Transpersonal Studies. Advance Publication Archive. 52.
https://digitalcommons.ciis.edu/advance-archive/52

Sandage, S. J., Rupert, D., Stavros, G. S., & Devor, N. G. (2020). Relational Spirituality in Psychotherapy: Healing Suffering and Promoting Growth. American Psychological Association.

​