Om transpersonell psykologi

Den transpersonella psykologin saknar en egen avdelning i världens mest inflytelserika organisation inom psykologifältet, APA (American Psychological Association), men finns representerad i "Division 32", den humanistiska psykologins avdelning. I Storbritannien har transpersonell psykoterapi en plats i The British Psychological Society och det är möjligt att läsa akademiska kurser upp till doktorsnivå på universitet både i Storbrittanien och USA. Även om den transpersonella psykologin befinner sig i den akademiska marginalen så är den alltjämt representerad i de stora psykologiska organisationerna, dock inte i Sverige. 

​

​Transpersonell psykologi skiljer sig från andra former av terapi främst genom att den vilar på en viss människosyn. Den förutsätter att människan rymmer en transpersonell dimension och att psykologisk utveckling och läkande kan behöva sättas i ljuset av vad vi kan kalla (i brist på bättre ord) andliga perspektiv.

 

Andlighet är ett problematiskt begrepp eftersom det är så mångtydigt, men i ett psykologiskt sammanhang så menas med andlighet upplevelser av att befinna sig i relation till det heliga. Vad som menas med "heligt" beror på vem du frågar, men det kan handla om upplevelser av:

​

• Att vara förknippad med något av obeskrivligt värde.

• Att ingå i ett större, meningsfullt sammanhang.

• Att känna vördnad, förundran och hänförelse.

• Att uppleva mening och syfte i tillvaron.

• Att uppleva självexpansion och transcendens.

• Att uppleva värde i existensen.

• Att uppleva kontakt med en vital kärna i sitt inre/i livet. 

• Att uppleva kontakt med vissa värden, såsom godhet, skönhet och sanning, och en vitaliserande effekt av denna kontakt. 

​

För många har dessa upplevelser inget att göra med religion eller föreställningar om något övernaturligt, medan de för andra har det. Eftersom den transpersonella psykologin är en psykologi så eftersträvar den en (om än en något expanderad) vetenskaplig syn på våra subjektiva, andliga upplevelser. Den betonar deras mångfald och rymmer många olika teorier och ramverk för att integrera dem i ett psykologiskt perspektiv. Ferrer (2002) beskriver impulsen bakom transpersonell psykologi som

 

"att presentera en stringent vision av människan och verkligheten som hedrar det ökande intresset för och hungern efter en djupare andlig kontakt i en kontext av den filosofiska och vetenskapligs diskursen som hör till moderniteten." (s. XVII, min översättning).

 

Den transpersonella psykologin strävar med andra ord efter att integrera andlighet med vetenskap. En hållning som psykiatern, forskaren och författaren Iain McGilchrist beskriver som två sanningar: vetenskapen kan inte säga oss allt, men det som vetenskapen har att säga oss är rent guld (McGilchrist, 2021). Den transpersonella psykologen Brant Cortrigt beskriver hur transpersonell psykologi integrerar psykologi och andlighet på följande vis:

​

”Psykologi och andlighet har skapat olika språk och metaforer för att beskriva människan. Ordet ´metafor´ innebär inte att det enbart är fantasier eller poetiska bilder, eftersom all vetenskap och filosofi i viss mening är metaforer. … Andliga och psykologiska system är, följaktligen, de beskrivningar och metaforer som över tid har gett störst genklang i erfarenheten av att vara människa. Både andliga och psykologiska traditioner beskriver vad vi är, vad som är problematiskt, och de utvecklingsmöjligheter som står öppna för oss. Transpersonell psykologi strävar efter att integrera världens andliga och psykologiska traditioner till en ny helhet, och söker finna en gemensam, underliggande metodik för att skapa konstruktiv utveckling och förändring.” 

(Cortright, 1997, s. 25, min översättning)

​

Att integrera andlighet i psykologi syftar både till att försöka förstå hela människan och till att minska förekomsten av psykologiska problem, såsom depression och ångest. Sandage, Rupert, Stavros & Devor (2020) beskriver hur andliga och religiösa traditioner är bärare av djup visdom gällande psykologiskt lidande och läkande. Det kan alltså vara så att frånvaron av andlighet (i betydelsen en upplevd relation till det heliga) kan skapa psykisk ohälsa, samtidigt som andlighet kan ha en skyddseffekt mot psykisk ohälsa (se t ex Miller, 2014).

​

Den transpersonella psykologin har utvecklats, som alla vetenskapliga fält, under dess drygt 60-åriga existens i olika riktningar, men den kännetecknas av prefixet trans, som har tre huvudsakliga innebörder (Hartelius, Rothe & Roy, 2013):

​

1. Trans-, som i bortom, det personliga. Det vill säga den värdesätter och försöker förstå psykologiska tillstånd som ger meningsfulla upplevelser av att vara mer än ett isolerat ego, och att den "verkliga" identiteten är enhetlig, bortom avskildhet och isolering. Vi kan uppleva att vi är en del i en större, meningsfull livsväv. 

​

2. Trans-, som i genom, hela människan. Transpersonell psykologi inkludera hela människan, så den blir en verklig helpersonspsykologi. Biologiska, psykologiska, sociala och existentiella-andliga dimensioner inkluderas i synen på människan. 

​

3. Trans-, som i transformation eller förändring. Den transpersonella psykologin intresserar sig aktivt för att förstå och bidra till transformation, det vill säga hur individen kan komma att se och uppfatta sig själv, andra och världen på ett mer hälsofrämjande, holistiskt och meningsfullt sätt. 

​

Tron på konstruktiv utveckling präglar den transpersonella psykologin, eftersom den vilar på en bild av människans psyke som innebär att det i varje människa finns en konstruktiv och läkande kraft. Denna kraft kan sägas utgöra en dold helhet i vårt inre, vilken C G Jung, och Roberto Assagioli, kallade för Självet.

 

"Självet" är ett försök att använda ett psykologiskt språkbruk för något som inte vanligen ryms inom vetenskapen. En del av psyket som samtidigt når bortom det enbart personliga, som utgör grunden för upplevelser av mening och syfte. Självet är, ur ett transpersonellt psykologiskt perspektiv, centralt för förståelse av psykologisk hälsa och står i särskild relation till personligheten genom att påverka den konstruktivt. 

 

En transpersonell syn på psykologisk hälsa inkluderar psykologiska begrepp såsom självkänsla, mentalisering, resiliens, flexibilitet och affektreglering, men fokuserar begrepp som meningsfullhet, självtranscendens och en relation till det heliga. 

​

Den transpersonella psykoterapin berör också frågor som:​

​

- Hur kan psykologiskt lidande minskas genom att återknyta med den vi djupast är (utöver självbilder, tankar och känslor)? 

- Hur kan människan uppleva sig stå i djupare förbindelse med andra, med världen och med livet självt? 

- Hur kan vårt transpersonella Själv fungera vägledande i svåra stunder i livet? 

- Hur kan vi upptäcka mening och sammanhang i en föränderlig, oförutsägbar och kaotisk värld?  Vilken hjälp finns att få från världens andliga och religiösa traditioner (integrerad med modern psykologi)?

- Hur kan vi upptäcka inre värde och potential, och samtidigt se detta värde hos andra och i världen? 

​

Om du vill få en vidare inblick i transpersonell psykologi så finns några olika vetenskapliga journaler att läsa online: 

​

https://digitalcommons.ciis.edu/ijts-transpersonalstudies/

https://atpweb.org/journal.aspx

https://explore.bps.org.uk/content/bpstran

​

Välkommen att kontakta mig om du är intresserad av psykoterapi eller handledning.

​

Källor:

Bäckmo, P. (2022). Psykosyntes: en introduktion till teori och metod. Studentlitteratur.

Cortright, B. (2007). Psychotherapy and Spirit: Theory and Practice in Transpersonal Psychotherapy. New York: SUNY Press

Ferrer, J. (2002). Revisioning transpersonal theory: A participatory vision of human spirituality. SUNY Press

Hartelius, G., Rothe, G., & Roy, P. J. (2013). A brand from the burning: Defining transpersonal psychology. In H. L. Friedman & G. Hartelius (Eds.), The Wiley-Blackwell handbook of transpersonal psychology (pp. 3–22). Wiley Blackwell.

Hartelius, G. (2022), "What is Transpersonal Psychology? A Concise Definition Based on 20 Years of Research". International Journal of Transpersonal Studies. Advance Publication Archive. 52.
https://digitalcommons.ciis.edu/advance-archive/52

McGilchrist, I. (2021). The Matter With Things: Our Brains, Our Delusions and the Unmaking of the World. Perspectiva Press. 

Miller L, Bansal R, Wickramaratne P, et al. Neuroanatomical Correlates of Religiosity and Spirituality: A Study in Adults at High and Low Familial Risk for Depression. JAMA Psychiatry. 2014;71(2):128–135. doi:10.1001/jamapsychiatry.2013.3067

Sandage, S. J., Rupert, D., Stavros, G. S., & Devor, N. G. (2020). Relational Spirituality in Psychotherapy: Healing Suffering and Promoting Growth. American Psychological Association.