top of page

Om relationell psykodynamisk psykoterapi

Psykodynamisk psykoterapi är en väl beforskad terapiform, som visat god effekt för många olika psykologiska problem (Shedler, 2010). Relationell psykoterapi är en variant av psykodynamisk terapi som är en öppen och flexibel metod och ett förhållningssätt som tillåter stor variation i hur en enskild terapi utformar sig (Holmquist 2022).

Tänker man på Couch
Fokus i en psykodynamisk terapi 

Sigmund Freud kan sägas vara den psykodynamiska terapins fader, men modern psykodynamisk terapi har utvecklats avsevärt sedan början på 1900-talet. En utveckling som inneburit en mångfald av varianter av förhållningssätt och teorier, men som ändå behållit vissa gemensamma drag. Några av kännetecknen för psykodynamisk psykoterapi är:

  • fokus på känslor,

  • ett utforskande av tankar och känslor som väcker obehag/ångest (att möta sina rädslor),

  • att känna igen återkommande teman och mönster (ingen av oss vaknar och säger till oss själva "idag ska jag upprepa mina tidigare misstag, men ändå är det så många av oss gör),

  • ett utvecklingsfokus (samtal om tidigare erfarenheter och hur de påverkat oss),

  • fokus på relationer, fokus på den terapeutiska relationen,

  • utforskande av fantasier, drömmar och begär.

  • (Shedler, 2010).

 

Människan betraktas som att vara komplex och rymma polariteter: hon är både relationell - ensam, känslomässig - kognitiv, rationell - irrationell, medveten - omedveten, psykologisk - förkroppsligad varelse och terapi behöver därför nå olika delar av vårt inre (och inte enbart förnuft eller intellekt). 

Mål i en psykodynamisk terapi 

Utöver dessa gemensamma drag så kan psykodynamisk psykoterapi beskrivas genom dess målsättning, som går bortom enbart att minska symptom (exempelvis ångest och depression), till att också inkludera personlig mognad och utveckling. Abrahams och Rohlender (2021) skriver till exempel:

 

I psykodynamisk psykoterapi strävar vi inte efter att bota eller ta bort patientens symptom utan snarare att hjälpa patienterna att förstå hur tidigare erfarenheter kan ha bidragit till den ångest/stress/obehag de upplever, och att utveckla mer flexibla och expansiva sätt att relatera till sig själva och andra. Detta åstadkoms genom försök att föra samman ambivalenta och komplexa känslor av kärlek och hat gentemot själv och andra. Vi hjälper patienter att känna igen dysfunktionella eller defensiva relationsmönster som utvecklats över tid, och att känna igen omedvetna begär och impulser, med syfte att finna en frihet, energi och lekfull kreativitet som annars skulle gå åt till olika former av psykologiska försvar. 

Därför, skriver de, kan man säga att målet med psykodynamisk terapi inte handlar uteslutande om symptomreduktion, utan om personlig utveckling, mognad och ökad förmåga till att leva väl. Det säger sig självt att en sådan målsättning kräver att terapin anpassas efter den specifika klienten, och att varje terapi kommer att ha unika drag. 

En relationell psykodynamisk psykoterapi kan ha breda målsättningar, ofta med existentiella förtecken såsom en känsla av meningsfull livsriktning, goda relationer, en ökad upplevelse av närvaro och vitalitet, äkthet och en känsla av att vara hel som individ. Vägen till dessa mål är sällan rak, utan innebär en kreativt utforskande av både möjligheter och begränsningar, i den terapeutiska relationen. 

Psykodynamiska "hälsotecken"

Ytterligare en ingång i att förstå vad psykodynamisk psykoterapi kan innebära är att beskriva den psykodynamiska uppfattningen om psykologiska hälsotecken, det vill säga det som terapin ytterst syftar till att främja. Detta är en variant av rubriken ovan, som handlar om mål i terapi, där hälsotecken kan beskrivas som

 

  • ökad förmåga till trygghet och anknytning,

  • själv- och objektskonstans (att kunna se dig själv och andra som sammansatta och komplexa, som att ha både bra och dåliga sidor, och inte förenkla människobilder i bra/dåliga),

  • agens och autonomi (att hitta din egen röst, lita till ditt eget omdöme och uppleva en förmåga att påverka den grundläggande riktningen i ditt liv),

  • realistisk och stabil självkänsla,

  • uthållighet, flexibilitet och förmåga till affektreglering,

  • förmåga till reflektion och mentalisering (att förstå dig själv utifrån och andra inifrån),

  • viss grad av bekvämlighet i gemenskap och ensamhet,

  • vitalitet,

  • acceptans, förlåtelse och tacksamhet,

  • förmåga att älska, arbeta och leka.

(McWilliams, 2021).

Med en så omfattande lista på psykologiska hälsotecken så blir det uppenbart att inte alla dessa kan beröras i varje terapi, i alla fall inte i en kortare terapi. Men ofta så är många, eller samtliga, av dessa aspekter viktiga att åtminstone beröra i terapi, även om det inte ges utrymme att gå på djupet med samtliga av dem. 

Humanistiska och existentiella perspektiv i relationell psykodynamisk psykoterapi

Ur ett existentiellt perspektiv så kan psykologisk hälsa sägas vara kopplade till frågor mening, frihet, val och ansvar, ensamhet och gemenskap samt inte minst frågor om döden (Yalom, 1980). Dessa existentiella perspektiv är ofrånkomliga delar av livet, och därför också ofta kopplade till episoder när livet känns svårt. Och svåra känslor, såsom ångest, behöver inte nödvändigtvis ha sin grund i vårt förflutna, utan kan även grundas i hur vi förhåller oss till livets existentiella dimensioner. 

 

Men för många innehåller livet också en dimension vi kan kalla för andlig. En dimension som innebär upplevelser av mening, godhet, skönhet och sanning (och inte nödvändigtvis traditionellt religiösa frågor, även om dessa också kan höra hit). Många bär på en längtan efter en djupare kontakt med något större och en känsla av enhet och gemenskap, och därför har andlighet, eller vad som kan kallas existentiell hälsa (Melder, 2011), en viktig roll att spela i psykodynamisk psykoterapi. 

Jag har särskilt fördjupat mig i hur existentiella och andliga dimensioner kan få rum i en psykodynamisk relationell psykoterapi genom att utbilda mig inom respektive område, samt att jag skrivit om dessa frågor i bokform både i form av populärpsykologi och akademisk psykologi (se författarskap). Du kan också läsa mer om dessa perspektiv här. 

 

Referenser:

Abrahams, D. & Rohlender, P. (2021). A clinical guide to psychodynamic psychotherapy. Routledge.

Holmquist, R. (2022). Principles and practices of relational psychotherapy. Routledge.

Melder, C A. 2011. Vilsenhetens epidemiologi. En religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. (The epidemiology of lost meaning. A study in psychology of religion and existen- tial public health in a Swedish context). Acta Universitatis Upsaliensis. Psychologia et soci- ologia religionum 25. 305 pp. Uppsala. ISBN 978-91-554-7958-9.

McWilliams, N. (2021). Psychoanalytic supervision. The Guilford Press.

Shedler, J. (2010). The efficacy of psychodynamic psychotherapy. American Psychologist, 65(2), 98–109. https://doi.org/10.1037/a0018378

Yalom, I. (1980). Existential psychotherapy. Basic Books.

bottom of page